Jaha! Gud vad veckorna går.. Jag sitter och tittar igenom min och bror mins föredrag som vi ska ha. Det blir lite vemodigt och jobbigt att tänka tillbaka på den tid pappa blev sjuk. Men jag hoppas att det kan ge stöd och inblick för andra i samma situation. Jag har haft fullt upp de senaste veckorna och med allt möjligt! Jag var ju till Rättvik och träffade demenssköterskan där och det var underbart och jag hoppas vi kan hjälpa henne i framtiden som vi planerat. Jag trivs på jobbet och jag har underbara arbetskamrater som jag jobbar med. Känns skönt att jag fick jobba där och byta lite bana i livet. 

Nej nu måste jag ta hand om min kära dotter!