Detta inlägg kommer upp när jag kommit hem. Men nu i skrivandets stund sitter jag i sommarstugan och tittar ut över en vindstilla sjö.. Det kan inte hjälpas men minnen pockar på och jag undrar hur det hade varit om pappa varit med och varit frisk.. saknaden blir enorm och tankarna rullar hit och dit i huvudet.. känslorna sprider sig i kroppen och jag vet inte riktigt när tårarna ska börja komma.. Det är en saknad med blandad förvirring som far runt i kroppen och jag önskar att pappa kunde friskna till.. bara för ett par minuter.. Jag sätter mig bara för att skriva av mig en stund för att få lite utlopp för min känslor. Jag vet att om en stund så känns allt bättre.. Jag tar ett djupt andetag och börjar tänka på allt fint vi upplevt här ute och börjar dra på läpparna lite.. Jag kommer plötsligt att tänka på fiskmåsen kalle som var här för jämnan och blickar ut över sjön igen.. Undrar om han är kvar här eller om det är någon ny fiskmås här? Jag hör plötsligt ett välbekant ljud och ser lommen simma på sjön.. Allt blir så fridfullt och lommen låter så vackert medan solen saktar går ner.. Snacka om att det blev en härlig kväll.....