När jag fick reda på att pappa fick Alzheimers så tänkte jag jaha, Alzheimers sa mig ingenting. Pappa fick Alzheimers redan i 50års ålder men vi fick inte reda på det fören han var 59år. Pappa har alltid betytt väldigt mycket för mig. När jag har haft problem i livet har jag alltid kunnat berätta det för honom. Nu när jag förstår innebörden med Alzheimers så förstår jag att det är något hemskt som inte ska behöva drabba någon. Det värsta är att det är ju nu han skulle ha börjat leva livets glada dagar när han skulle ha fått pension. Istället är han lika förståndig som en 4-5åring. Pappa är ju i alla fall glad jämt och inte arg och elak som vissa kan bli. Men var tog min riktiga pappa vägen? Han försvinner mer och mer och snart finns bara ett skal, ett skall av tomhet som inte förstår vad man säger. Det jag skriver nu kanske låter hemskt men jag önskar att när pappa inte kan säga mer än bara ett par ord drabbas aven annan sjukdom så han får somna in. Jag ryser bara jag tänker på det men det liv han lever är inte ett liv värt att leva. Jag vet varken ut eller in om jag själv orkar se pappa som bara ett skal. Ni ska veta att min pappa har alltid funnits där för mig och nu måste jag finnas där för honom. Jag vill ge honom all den kärlek jag kan och orkar men hur ska man orka själv. Jag ser ju att pappa har det bra men vi anhöriga då. Vi lider lider för att vi måste bevittna våran älskade pappa/make sakta tyna bort. Jag förstår att dom säger att det är dom anhörigas sjukdom men det här det önskar jag inte ens min värst fiende.

Jaha då bär det av till jobbet och jobba sedan är det demens mässan som gäller. Hoppas jag klarar av intrevjuerna utan tårar men det tror jag iallafall. Det kan vara svårt att parata om sin pappa men lättare att skriva ibland. det löser sig som min pappa alltid sa.
Efter mässan så blir det nog snabbt hem och kolla hockey tror jag .
Under förra inlägget fick jag en komentar så jag nästan börja gråta. En barndoms vän som heter Jenny har skrivit så fint så jag blev aldeles tårögd. De var ett tag sen vi sågs men i bland så tänker jag på dej oxå de ska du veta tjejen. Men hur kan man välja å vara kvar i fjollträsk när man kan bo i Dalarna;)

Nej nu är det mässan och ikväll så bloggar jag och berättar hur intervjuerna gått och om det blir å vara med i någon tidning;) Kramar på er...

Jag, herr Penis, begär löneförhöjning av följande skäl:
- Jag utför kroppsarbete.
- Jag arbetar på stora djup.
- Jag störtar - med huvudet först - in i mitt arbete.
- Jag har aldrig ledigt på helger.
- Jag arbetar i en fuktig omgivning.
- Jag får inte betalt för övertid.
- Min arbetsplats är mörk och har dålig ventilation.
- Jag arbetar i höga temperaturer.
- Mitt arbete utsätter mig för höga smittorisker.

Käre herr Penis!
Efter noggrant övervägande av er begäran har förvaltningen kommit till slutsatsen att avslå densamma av följande grunder:
- Ni arbetar inte 8 timmar i ett sträck
- Ni somnar redan efter kortvarigt arbete.
- Ni följer inte alltid ledningens anvisningar.
- Ni arbetar inte alltid på er - av ledningen - anvisade plats, utan uppehåller er oftast på andra platser.
- Ni tar inget eget initiativ, utan måste sättas under press och bli vänligt behandlad innan ni överhuvudtaget börjar arbeta.
- Er arbetsplats är tämligen smutsig när ni lämnar den.
- Ni följer inte alltid säkerhetsföreskrifterna, t ex användandet av skyddskläder.
- Ni går i pension långt före 65.
- Ni tar aldrig några dubbelskift.
- Ni lämnar ibland er anvisade plats utan att ha slutfört ert arbete.
- Och som om det inte vore nog:
- Vi har ständigt sett er lämna arbetsplatsen bärande två säckar med misstänkt utseende!!!

Nu sitter jag och myser framför öpnnaelden och bara har det bra.
Var upp till mamma och hälsade på efter jobbet. Mamma hade varit på möte i dag med Maggan och Nina och fått lite frågor hur det går med pappa och hur hon mår och så. det känns skönt att ni bryr er. Tack för att ni finns och ställer upp så mycket på dom sjuka och dom anhöriga.
Sitter här och surar lite över att jag inte kommer in på mailen. Det har hänt något där om den har blivit kapad eller nått. Så nu måste jag vänta 24 timmar och se om jag kan få tillbaka den och om jag hade så pass bra med bevis så det styrker att den är min. Jag hoppas det annars är den borta oxå. suck!
Har dubbel jobbat i dag både i insjön och på Leksandsstolen. Känns riktigt roligt med mycket variation på en dag.
Har inte bloggat så mycket på några dagar och det beror mest på att vi varit lite karssliga här hemma men det ska bli ordning på det igen. Hoppas bara på att jag får tillbaka min  mail i morgon  så känns allt mycket bättre. Nu ska jag sätta mig i lugn och ro och titta på TV en stund.
Har förästen fått upp demensföreningens hem sida i dag är ni intresserade så kommer länken här..
Ha det bra....


http://www.demensforbundet.se/index.asp?forening=37

Pappa och mamma bodde i sthlm innan dom flyttade hit till siljansnäs. Det var på den tiden då Tv:n kom. Men dom hade inte råd att köpa en tv. Utan dom hyrde en TV som man fick lägga i en peng i och så gick den. Pappa jobbade som vakt på kungliga Automobilklubben och vaktade kronprinsens båt bl.a…  alltså våran nuvarande kungs båt.

En dag när mamma kom hem till lägenheten och öppnade ytterdörren så trodde hon inte sina ögon. Hon hade lämnat balkongdörren öppen för att vädra  innan hon gick ut…. Och nu när hon kom hem så upptäckte hon en apa som satt i gardinen. Det var alltså på den tiden det var tillåtet att ha apor som husdjur… Hon tittade ut och såg att ägaren var ute och letade efter apan.  Det visade sig att apan hade klätrat upp i ett träd och sedan in i mammas och pappas lägenhet… Det tror jag inte många har upplevt när dom kommit hem,  En apa hängande i gardinen.

När pappa jobbade som vakt var han både på kungliga automibil klubben och Tudor (batteri tillverkaren).  Han hade även cheferhund som sällskap, En hund som han själv ägde… En kväll när mamma och pappa låg i sängen och skojade så sa pappa. –Vad gör matte med husse till sin vänn. Och vad gör hunden ju han hoppar upp i sängen och nafsar mamma i baken… Jag kan bara tänka mej hur mamma reagerade. Dessa historier har man ju också fått hör i sin uppväxt.

Tack pappa för att du har berättat alla roliga saker innan du vart sjuk. Det är så härligt att tänka tillbaka på vad du har berättat. Du har alltid funnits där för mig när jag haft det svårt. Nu finns jag här för dej… Tack pappa för alla fina minnen…

Jag älskar dej!!!

Ikväll blir det inte mycket jag ska göra... Tänkte jag skulle ta och duscha och bara ha det bra med familjen.
Undrar hur pappa har haft det i dag da. Det känns inte som jag har lust med någonting just nu.
Sitter och väntar på svar från demensförbundet för våran hemsida har hamnat på karlskronas sida.. såg nu att dom tagit bort det så det kanske är på gång så att vi får en egen.
Nej ska vell hämta in lite ved så vi får något varmvatten.....
Ha det bäst

Har haft fullt upp hela kvällen med måleri av källartrappans tak... Han även med en fisketur med Tomas.. Vi fick iallafall några gäddor... Annars har det inte hänt så mycket idag.
Fick reda på att pappa och Lennart varit ute och plockat lingon i dag. Tur att pappa får komma ut i skogen lite. Han som alltid älskat naturen...
Nu tänkte jag att jag ska ta min älskade med in i sängen och sova...
Ska fundera ut någon rolig händelsa att skriva om i morgon om mig och pappa...
Kanske ska ta den om när mamma kuckelikuade på ett ben på köksbordet då... ler..
men jag kanske får skäll av mamma då ;)
God natt på er..
kul att lite nya besökare har dykt upp....