Snurrig dag
I går var det en dag som inte blev som den skulle! Jag kände mig sliten och sjuk och vi sitter framför datorn och läser tidningen. Då säger Amanda: -jag har stoppat in en pärla i örat och det gör ont. Vad säger du säger jag och börjar titta. Jag ser ingen pärla så jag säger åt Linda att komma med ficklampan och lysa. Jo mycket riktigt långt inne i örat lyser nått blå/grönt. Jag ringer till sjukvårdsupplysningen som säger att vi ska åka till mora och att dom ska ringa och tala om att vi kommer. Vi åker dit och går in på akuten som vi blivit tillsagda. Men dom ser ut som frågetecken och tycker att vi ska gå in till öron, näsa, hals! Ja så vi går väll dit men där har dom lunch så det är bara att vänta. När dom till slut kommer så är dom snabba att hjälpa oss. Jag och Amanda får knalla in till doktorn först. Doktorn säger åt Amanda att hoppa upp och lägga sig. Han frågar varför hon stoppat in pärlan. Men Amanda svarar på inte på nått. Hanfrågar flera saker men hon bara blänger till baka och jag säger åt henne att du får ju svara på frågorna. Till slut får han ut pärlan och säger ska vi kasta pärlan? Nej skriker Amanda, -den är min! När vi kom hem så kändes det allt varit drygt under dagen. Jag började blöda näsblod och allt vara bara drygt.
Senare åkt jag upp till mamma och pappa och satt där en stund och drack kaffe. Mamma var slite och trött. Pappa var nere på en lite lägre nivå igår och jag tog undan honom en halvtimme så mamma fick prata i telefon. Vi satt och pratade men det vara bara rörigt och Jag kände en sorg och smärta över att det ska behöva vara så här. Jag hoppas mamma kan få et riktigt bra snart så mamma kan leva ett bättre liv en detta som vårdare dygnet runt.
Senare åkt jag upp till mamma och pappa och satt där en stund och drack kaffe. Mamma var slite och trött. Pappa var nere på en lite lägre nivå igår och jag tog undan honom en halvtimme så mamma fick prata i telefon. Vi satt och pratade men det vara bara rörigt och Jag kände en sorg och smärta över att det ska behöva vara så här. Jag hoppas mamma kan få et riktigt bra snart så mamma kan leva ett bättre liv en detta som vårdare dygnet runt.
Onsdag
Försöker verkligen få bukt med min förkylning som inte vill släppa. Dewt känns lite smått lönlöst. I morgon kommer Troligtvis Mattias och hälsar på. Det ska bli roligt och skönt att få prata av sig lite. Det är lite som rehab för själen.
Tindra Känns mycket bättre nu inte så varm längre. Igår morse hade hon 40 garder i feber. Det svider i en som människa när man inte kan göra så mycket mer en att ge dom en alvedon. Då är jag hellre sjuk skälv så mina barn slipper.
Jag bara går och väntar på att jag ska bli frisk nu så livet kan fortsätta som vanligt. Jag vill så mycket som inte blivit av. jag skulle vilja hälsat på pappa men det har jag inte kunnat pga förkylningen. Vill ju inte smitta dom för då får mamma det en värre.
Nej nu får jag försöka att få i mig nått varmt så jag blir lite piggare.
Tindra Känns mycket bättre nu inte så varm längre. Igår morse hade hon 40 garder i feber. Det svider i en som människa när man inte kan göra så mycket mer en att ge dom en alvedon. Då är jag hellre sjuk skälv så mina barn slipper.
Jag bara går och väntar på att jag ska bli frisk nu så livet kan fortsätta som vanligt. Jag vill så mycket som inte blivit av. jag skulle vilja hälsat på pappa men det har jag inte kunnat pga förkylningen. Vill ju inte smitta dom för då får mamma det en värre.
Nej nu får jag försöka att få i mig nått varmt så jag blir lite piggare.
Måndag
Är det någon som vill byta med mig? Nu har jag varit sjuk till och ifrån i över två veckor. Vaknar i dag med hes röst och känningar i halsen. Mina barn är dunder sjuka och har feber så det går bara runt mellan mej och barnaen. Jag hade hoppats att jag blev frisk nu så man kan få lite gjort! Skulle vilja åka ut med pappa en sväng och kanske ta en bulle vid sommarstugan så jag får lite nya minnen! Men jag vill ju inte smitta ner någon av mina päron. Snart är det dax för nätverksträff med demensförbundet! det ser jag fram i mot. Det blir jag och bror-Otto som gör den resan ända till Borlänge skulle jag tro;)
Lägret!
Jag har fått en del förfrågningar om lägret i sommar. Som Mattias karlsson är med och fixar. Jag har själv sagt att jag vet inte om jag kan då jag jobbar ganska intensivt på sommaren och det kan vara så att det kolliderar med en sak jag har drömt om i många år att göra med Linda som skall ske i sommar. Jagf hade velat åkt men jag är väldigt kluven. Jag hoppas ni som vill ha med mig dit inte blir allt för besvikna. Jag hoppas verkligen att det blir ett super läger med nya vänner för livet!
Lägret!
Jag har fått en del förfrågningar om lägret i sommar. Som Mattias karlsson är med och fixar. Jag har själv sagt att jag vet inte om jag kan då jag jobbar ganska intensivt på sommaren och det kan vara så att det kolliderar med en sak jag har drömt om i många år att göra med Linda som skall ske i sommar. Jagf hade velat åkt men jag är väldigt kluven. Jag hoppas ni som vill ha med mig dit inte blir allt för besvikna. Jag hoppas verkligen att det blir ett super läger med nya vänner för livet!
suck
Nu var vi där igen! man läser i tidningen att nu ska det rustas på kajen i leksand för 21 miljoner. Jag tycker detta är helt otroligt. Detta har komunen pengar till! Det finns så mycket annat man kan lägga pengarna i varför gräva ner 21 miljoner i detta? är det för att dom ny bygda lägenheterna ska få finare utsikt? Det är ju väldigt nödvändigt med skulpturer. Lägg pengarna på skolor och ålderdomshemen!
Fredag...
Då var man på benen igen. det har varit en tuff vecka med magsjuka och fökylning men nu känns det mycket bättre. Pappa kom hem i måndags men jag har inte vågat mig dit och ska väll lugna mig till efter helgen.
Nu längtar jag bara till all snö är borta och jag kan ta fram fiskespöt igen. Jag hoppas att det blir en fiske resa till idre i sommar så man kan få uppleva gammla minnen från de man var liten. Jag tänker ofta på när vi var där uppe tilsammans med moster och kjell. Just för tillfället känns det som att jag har gått över i en fas där jag bara känner tomhet efter pappa. Jag känner mig varken ledsen eller förvirrad som det har varit förr. Det har varit så en tid och jag vet inte varför det blivit så. Ibland får jag lite skuldkänslor över detta. Det är klart att jag saknar pappa men det är som att huvudet försvarar sig igenom att slå bort dom tankarna. Låter säkert jätte konstigt men så har det blivit. Jag vill ju fortfarande vara med pappa och se att han mår bra och så och då kan det ju bli jobbigt för då kommer känslorna men när jag är hemma och så känner jag bara en tomhet. Att förklara känslorna är jätte svårt när man ska berätta om dom. Detta är ju trotts allt en resa där man kanske måste förbereda sig lite på vad som komma skall. Jag tror att det blir lättare att tackla om man gör det och tänker ett steg längre hela tiden. Det kommer ju att bli hem på heltid och det är väll sista hållplatsen i livet. Jag försöker se allt ljust i pappas liv. Han är glad och lycklig där han är nu i sjukdomsfasen och de är man ju otroligt glad för. Det är ju så att mitt liv kretsar mycket kring pappa och jag villl bara att han ska vara lycklig!
Nu längtar jag bara till all snö är borta och jag kan ta fram fiskespöt igen. Jag hoppas att det blir en fiske resa till idre i sommar så man kan få uppleva gammla minnen från de man var liten. Jag tänker ofta på när vi var där uppe tilsammans med moster och kjell. Just för tillfället känns det som att jag har gått över i en fas där jag bara känner tomhet efter pappa. Jag känner mig varken ledsen eller förvirrad som det har varit förr. Det har varit så en tid och jag vet inte varför det blivit så. Ibland får jag lite skuldkänslor över detta. Det är klart att jag saknar pappa men det är som att huvudet försvarar sig igenom att slå bort dom tankarna. Låter säkert jätte konstigt men så har det blivit. Jag vill ju fortfarande vara med pappa och se att han mår bra och så och då kan det ju bli jobbigt för då kommer känslorna men när jag är hemma och så känner jag bara en tomhet. Att förklara känslorna är jätte svårt när man ska berätta om dom. Detta är ju trotts allt en resa där man kanske måste förbereda sig lite på vad som komma skall. Jag tror att det blir lättare att tackla om man gör det och tänker ett steg längre hela tiden. Det kommer ju att bli hem på heltid och det är väll sista hållplatsen i livet. Jag försöker se allt ljust i pappas liv. Han är glad och lycklig där han är nu i sjukdomsfasen och de är man ju otroligt glad för. Det är ju så att mitt liv kretsar mycket kring pappa och jag villl bara att han ska vara lycklig!
Sjuk!
Jag har själv legat sjuk nu i några dagar och är väll kanske på bättringsvägen. Det är magsjuka så det har varit tufft. Hoppas jag får behålla maten idag för jag börjar känna mig matt. Har inte hunnit med bloggen på ett tag nu när jag legat men jag är snart igång och bloggar igen ska ni se! Hoppas redan i morgon om jag är lite piggare!
Skänk en tanke!
Jag hoppas ni tycker som jag att man ska stödja forskningen kring hjärnan!!!
Vill ni göra det? klicka på bandet till höger högst upp i bloggen....
Vill ni göra det? klicka på bandet till höger högst upp i bloggen....
Alzheimers
Med lite mer kunskap växer man som människa.
Varje år insjuknar ca 20 000 personer i demenssjukdomar.
Idag har ungefär 70 000 personer i Sverige Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom drabbar främst äldre personer.
Cirka 10 000 personer som har Alzheimers sjukdom är under 65 år.
Och min pappa fick diagnosen strax innan 50års ålder...
Onsdag en erfarenhet rikare
Det har varit en spännande och en trevlig dag! Först var det föreläsning som Anita Landén höll i. Det var mycket jag kunde innan men mycket som fick mig att tänka och av erfarenheter och lärdom så växer man som människa. Jag har tänkt mycket på hur man ska behandla en demenssjuk och att man ska prata med kännslor som jag själv skrivit om i bloggen tidigare. Det vart en trevlig eftermiddag och goa skratt tillsammans med oss 20-30 som hade tagit oss dit. Jag märkte även hur Anita gjorde precis så som jag vill att man ska göra när man träffar en anhörig. En sak som jag väldigt sällan hör av mina närmaste. Hon frågade hur det gick och var med pappa men hon frågade oxå hur det var med mig! Den frågan tror jag att många är rädda för att ställa. Naturligtvis inte dom som jobbar med demens men en del andra. Efter föreläsningen var det dax för årsmöte i föreningen. En trevlig stund där det var nyval av styrelse och hör och häpna jag fick sitta kvar;) Jag har även blivit tillfrågad innan om jag vill bli ordförande i styrelsen och det har jag tackat ja till och så blev det så nu är jag ordförande i föreningen med Bror-otto som vise ordförande. Det ska bli kul att få prova på det ett år och se vad jag kan bidra med. Det ska bli kul att få göra något tillsammans med styrelsen som kanske hjälper anhöriga och drabbade med demens... Nej nu är det dax för en kväll i soffan och smälta denna dag med min underbara sambo.
Blickar framåt!
God morgon! Om bara denna nästäppa kunde släppa! På morgonen är det ju värst sen går det väll ann. Just nu tycker jag att det ska bli sommar eller vad tycker ni? Då kanske jag har en chans att vara ute lite med pappa och komma ut lite på fiske med Amanda. Jag hoppas på att jag och pappa kan vara ute på lite promenad bara han kommer hem från avlastningen för igår var det ju ett underbart vårväder. Det blir det nog idag oxå för den delen. Ibland önskar jag att jag hadde två armar till så man ledigt räckte till, De finns så mycket man vill gör men man hinner inte med!
I morgon!
I morgon så är det ju föreläsningen på Edshultsgården i leksand som jag ska på. Jag skrev ju om detta förut. Det är ett föredrag av Anita lendénfrån demens förbundet.Det kommer att handla om
* Vad är demens
* Utredning,diagnostik och bhandling
* Vad innebärdet att drabbas av en demenssjukdom?
* Anhörigas livssituation och behov av stöd
* Demensförbundets verksamhet
* Hur kan den lokala demensföreningen stödja demenssjuka och anhöriga?
Den sista punkten är väldigt viktig för mej och hoppas på mycket tips och ideér från andra som är där eftersom jag sitter med i föreningen i Leksand. Det kommer minst sagt att bli en spännande dag och hoppas på mycket folk! Det kanske är någon av ni läsare som har önske mål eller ideér på hur man kan förbättra eller Hjälpa demenssjuka eller anhöriga i sånna fall kan ni väll maila mig! (mail: [email protected])
Ett STORT tack!
Idag var Bengt här och pratade lite med mig och lämnade även filmen Älgjakt på dvd som minne efter pappa. Filmen finns inte på dvd så han fixad det åt mig och han är helt underbar som gjorde detta för mig. På kvällen satt jag och tittade på den och tårarna kom och var väldigt svåra att hålla tillbaka. Det var en känsla jag aldrig upplevt i mitt liv. glädje och saknad blandade sig och jag viste inte om jag skulle skratta eller gråta åt allt. Det var så länge sen jag såg denna film! Så igentligen ville jag bara Tacka Bengt på min blogg för att han visat sådan förståelse och värme till mig och min familj!
Så därför vill jag förära honom en ros med kärlek och värme från mig!
Så därför vill jag förära honom en ros med kärlek och värme från mig!
Fredagen!
I går var det mest att försöka vila sig i form men det har funkat sådär. Men vi jobbar väll vidare på fökylningen då. När Linda var ute och skottade i går så kom det ett par som var väldigt pratsamma och Linda förstod inte vilka dom var tillslut fattade hon och släppte in dom för dom sökte mig. Det var Bengt jägerskog med fru som dök upp. Ni som inte vet vem Bengt är så är han natur fotograf och jobbar för svt han gör mycket dokumentärer och var med och filmat mycket annat oxå Bl.a 8 dagar och på spåret osv. Han gjorde filmen älgjakt har i från där pappa, jag och hela släckten är med i familjen nygårds tror jag. Nu håller han på med en uppföljare till den och sitter och klipper matrial på över 20år. Så vi stod och pratade en stund om Unga anhöriga filmen och filmning över huvudtaget.
Idag ska jag inte göra mycket bara försöka ta mig till affären och handla lite mjölk och lite så tror jag. Vet inte om Magnus, Thess och lille wille kommer ner och hälsar på i dag. Det vore ju skojigt! Vi får la se.. Kanske gör ett inlägg på eftermiddagen! Hare bra med er...
Idag ska jag inte göra mycket bara försöka ta mig till affären och handla lite mjölk och lite så tror jag. Vet inte om Magnus, Thess och lille wille kommer ner och hälsar på i dag. Det vore ju skojigt! Vi får la se.. Kanske gör ett inlägg på eftermiddagen! Hare bra med er...
å ni kvinnor gnäller över att föda barn!!!
Denna morgon var lite tung får jag säga. Vaknade med förkylning och pann-knack och ungarna lika förkylda. Så nu har jag bäddat ner dom i Lindas och min säng framför barnkanalen och ska snart krypa ner med dom. Ska försöka slänga in en stek under dagens gång oxå på något vis. Vi får se hur det går under helgen om det blir någon dans faör Amanda men troligtvis så blir hon hemma! Jag själv behöver nog dricka mycket varmt så jag piggnar på och blir frisk till onsdag.
Pappa är inne på avlastning och mamma vilar upp sig och det är ju skönt att veta att han har det bra och mamma får bli lite piggare. Det känns tryggt att veta så behöver man inte oroa sig över att det ska vara någon som ringer när man är sjuk. Hoppas ni alla andra är friska och på benen....
Mat för en man;)
Ännu en ny dag i sikte! Eller ja någonting sådant.. "ler"
Har varit iväg med barnen till dagis och upptäckt att Amandas glasögon är trasiga. Det är så typiskt att alltid ska någonting krångla. Men man lever ju och har hälsan så det är ju huvudsaken de.
Jag kanske ska ta historien om varför min bror inte kan äta pölsa;)
Det var så här! Vi bodde hemma vi barn och min käre bror kom hem ifrån jobbet och mamma hade lagat mat. Brorsan tog tallriken med pölsa som stog färdig med potatis i på bänken. Han värmde på den i micron och satt sig för att äta. Första tuggan gick bra tills det kom en bismak som inte var av denna värld. Han tänkte när han satt där, Jag kan ju inte gnälla på mammas mat. Så han tog en tugga till och sen var det tvär stop. Han frågade mamma lite försiktgt: -men mamma vad är det för pölsa du köpt. Var på mamma svarade: -pölsa? vi äter ingen pölsa! Då kan ni nog tänka er ett blekt ansikte som försvann in som ett raket spöke på toa och ropade på ullrik. Det var inte pölsa min käre bror hade stoppat i munnen utan det var Hundmat som mamma hade skurit ner några potatisar i som våran hund skulle ha.. Så ska man bjuda på mat åt min bror så bjud inte på pölsa;)
Har varit iväg med barnen till dagis och upptäckt att Amandas glasögon är trasiga. Det är så typiskt att alltid ska någonting krångla. Men man lever ju och har hälsan så det är ju huvudsaken de.
Jag kanske ska ta historien om varför min bror inte kan äta pölsa;)
Det var så här! Vi bodde hemma vi barn och min käre bror kom hem ifrån jobbet och mamma hade lagat mat. Brorsan tog tallriken med pölsa som stog färdig med potatis i på bänken. Han värmde på den i micron och satt sig för att äta. Första tuggan gick bra tills det kom en bismak som inte var av denna värld. Han tänkte när han satt där, Jag kan ju inte gnälla på mammas mat. Så han tog en tugga till och sen var det tvär stop. Han frågade mamma lite försiktgt: -men mamma vad är det för pölsa du köpt. Var på mamma svarade: -pölsa? vi äter ingen pölsa! Då kan ni nog tänka er ett blekt ansikte som försvann in som ett raket spöke på toa och ropade på ullrik. Det var inte pölsa min käre bror hade stoppat i munnen utan det var Hundmat som mamma hade skurit ner några potatisar i som våran hund skulle ha.. Så ska man bjuda på mat åt min bror så bjud inte på pölsa;)
Syskon är bra att ha!
godmorgon på er alla vänner! Idag är jag ledig och tänkte pyssla på med lite grejer hemma bl.a fixa lite för demensföreningens föreläsning nästa vecka. Det känns så skönt att få någon dag extra men samtidigt så vill jag jobba (lätt å förklara den känslan.. inte!).
Jag har suttit här på morgonen och blädrat bland min papper och druckit kaffe för mig själv. Det är nästan den bästa stunden på dagen. Barnen sköter sitt och jag får lugn och ro att försöka bli människa. Jag försöker alltid berabeta min tankar kring pappa och det brukar naturligtvis bli på morgonen och antingen skenar tankarna iväg och så blir man ledsen men på slutet har det gått hyfsat. Det är klart att man är ledsen i bland men jag försöker alltid att jag ska glädjas åt det fina jag har! (familj, vänner och min underbara barn).
Mina syskon har stått mig nära även om dom kunde vara elaka när man var liten;)
Min kära bror tog alltid mes mig ut på skoter turer med sin kompisar när dom skulle ut. Jag mins speciellt när vi var och tittade på svenska rallyt. Vi skulle samlas tidigt på morgonen nere vid sjön. Det var kallt som bara den. min bror sa du får följamen nu är det kallt. (de sa han alltid och jag tror det bara var en gång jag inte åkte med och då var det 30 minus) Vi åkte ner till sjön och där stog alla samlade. Vi drog i väg! Jag minns att vi åkte långt i det härliga vinterlandskapet och snön den glimrade vackert. Vi gjorde väll ett par stopp under resans gång och tillslut var vi framme. Jag minns att vi satt framför elden som sprakade och min bror frös om fötterna. Han satt och värmde dom över elden och plötsligt så började stövlarna smälta. Jag har även ett starkt minne till, jag vet inte om det var samma resa men det var så här. Min bror hade en kompis som inte riktigthade tänkt på vad han hade på fötterna. Han hade satt på sig jumpadojjor när vi var ute och åkte skoter. Ni kan säkert tänka er hur kall han vart om fötterna när vi var ute så på vägen hem så tog vi den snabbaste vägen hem så vi åkte efter vägen hem. Det gick ganska fort och jag och min bror åkte först. Jag vet att jag vände mig om och han satt med fötterna uppe vid styret och värmde fötterna på utblåset från motron. Rätt som det är i hög hastighet så blåser hans halsduk upp för ansiktet och dett vinglar kraftigt. Jag trodde han skulle köra av vägen. Tänk er själva en kille på skoter med fötterna upp vid styret och en halduk för ögonen i 60khm. Det var en ganska rolig syn och det var tur att det gick bra.
Jag har haft tur att jag fått följa mina syskon när dom varit ute på tokigheter och detär jag väldigt tacksam för. Tack för att ni ställt upp för eran lillebror! Även min kära syster som tagit mig med på moped turer. Man får väll säga att det varit tur att det varit sådan åldersskillnad så man fick vara med;)
Triss i lax
God morgon på er! Igår var det full fart på jobbet och vi pyltade på allt som skulle göras. På vår kaffer raster pratade vi om fiske så man blev alldeles sjuk och fiske sugen så det kröp i kroppen. Jag var ju själv tvungen att berätta om när vi var och fiskade öring när jag var en lite pjuk-larv. Vi rodde ut på sjön pappa, mamma och jag. Pappa knöt på tre flugor efter varandra på mitt kastspö så rodde vi drag så. Fast med fluga då.. Plötsligt efter en lite stund så hugger det. Jag börjar sakta veva in, det var tungt och jobbigt för en liten parvell som jag. Tillslut fick jag in den till båten. Pappa lyfte i öringen i båten och jag skricker: -det sitter en till på! Pappa lyfter iden oxå var på jag ser att det sitter även tredje på, på tredje flugan! Vi lyfter i den oxå. Japp Jag fick tre laxöringar på samma spö och samma hugg. Det var en otrolig kväll men ni kan aldrig gissa vad som hände sen. Det vart för mycket spänning för en liten kille som mej då. Jag fick ont i huvudet sådan spänningshuvudvärk så det var bara att åka hem och pappa och mamma som tyckte det skulle bli så kul att fiska mer. Men så vart det inte, Det vara bara jag som fick fisk den dagen och dom fick vara nöjd med det och åka hem och bädda ner mig. Jag kan verkligen sakna fisket med pappa och hur vi kunde sitta tysta i båten i flera timmar och titta på ett flöte. Det ända man sa i mellan åt var: -Får du nått? Det är som Beth sa i komentaren under här att man måste ta vara på tiden med sina barn för denna tid kommer inte tillbaka. Det är klart att det är så och det är klart att jag vill ge mina barn allt det min pappa gav mig och det ska jag göra. Vi får hoppas att min tjejer inte blir lika fisketokig som pappa då ser Linda aldrig oss hemma. Hon gnäller redan nu när jag är ute och fiskar;)
Men en sak är säker pappa min och jag är rätt lika vi vill sitta på morgonen och fundera lite med en kaffekopp i näven innan dagen drar i gång! Ikväll eller i morgon så tänkte jag berätta lite om skoteråkning och brända stövlar tror jag iallafall. Vi hörs!
Detta är ett minne som inte kommer att glömmas. Amanda med sin kusin Emma...
Men en sak är säker pappa min och jag är rätt lika vi vill sitta på morgonen och fundera lite med en kaffekopp i näven innan dagen drar i gång! Ikväll eller i morgon så tänkte jag berätta lite om skoteråkning och brända stövlar tror jag iallafall. Vi hörs!
Detta är ett minne som inte kommer att glömmas. Amanda med sin kusin Emma...
Helgen
Jaha då var helgen snart slut. Det gick fort. Vi har varit på dans med Amanda i dag och så har vi varit och firat pappa som fyllde år i går. Där var det ju ganska virrigt i dag men han var jätte glad när vi kom. Amanda har verkligen givit mig goa skratt idag. Deras dansledare var sjuk i dag så dom hade en annan tjeje som övade med dom och när dom skulle skriva upp alla som var där så visste hon ju vad några heter. När hon kom till Amanda så säger hon och du heter Amanda men Amanda säger nej. Läraren blir ställd och börjar gissa på andra namn. Då säger Amanda. -Jag heter inte Amanda utan Amanda Nygårds (busunge som hon är). Sen vid maten för en stund sen så kommer nästa replik. Jag var snäll och laga mat med majs i för de vet jag att dom älskar så jag säger det jag hade majs i för de vet jag att ni tycker om. Ja säger Amanda men jag får inte äta för mycket för då blir jag för rund. Alltså om jag får för mycket majs i magen.
Jaha det var denna helgen och i morgon börjar en ny arbetsvecka... Ha det bra sö hörs vi i morgon!
Jaha det var denna helgen och i morgon börjar en ny arbetsvecka... Ha det bra sö hörs vi i morgon!
Älgen Hubert
Ja då var det fredag igen och början på helgen är här;) Pappa fyller år på lördag så då ska vi dit en sväng. Jag frågade barnen i går vad vill skulle köpa åt farfar i present och Amanda sa: En nalle så farfar kan sov gott på nätterna. Vi får väll se vad vi hittar på menm nått ska det bli..
Jag tänkte berätta lite kort om en händelse i livet som är ganska komisk. Jag vet inte om jag har berättat om älgen Hubert för er förut men i sånnafall gör jag det igen;) Det började med att min käre bror skulle åka iväg och fiska i sommarstugan. Han försvan och skulle komma hem till maten. Men det konstiga var att det började mörkna ute och han hadde ännu inte kommit hem och vi hade ätit. Jag minns att mamma frågade mej var tror du han är och jag tyckte väll, Ähh det nappar säkert så han kan väll inte slita sig men till slut kom han hem.
Han slog sig ner vi köksbordet och berättade att han hade försökt att ta sig upp till bilen uppe vid huset i två timmar men hade inte kommit upp för han vart jagad av en elak älg och till huset är de väll 50 meter från sjön eller nått. Vi visste ju inte vad vi skulle tro. Ett par veckor senare så skulle våran familj och en kompis med mamma åka dit och vara där en dag och fiska, plocka svamp och bär. Så när vi äntligen var framme och skulle gå ner och fiska jag och min kompis. Tror ni inta att den förbenade älgen står mitt i vägen och släpper inte ner oss till båten. Vi hojta och skrek och även kastade pinnar. Vi fick helt enkelt sitta hela dagen uppe vid stugan tills pappa kom med grävmaskinen då lomma han iväg. Jag vet varför min bror döpte älgen till Hubert men jag vet att vi prata alltid om den där älgen Hubert
Hoppas ni får ha en bra dag i dag nu alla som har sportlov själv ska jag skynda till jobbet nu!
salta bullar
Ny morgon och ny dag, nya bekymer;)
Vägen till att jag skulle bli klock var en självklarhet när jag var liten. Jag satt alltid på bänken bredvid spisen och tittade på när mamma lagade mat. Jag fick väll hjälpa till så gott jag kunde med detta. Jag var alltid med mamma i köket. Jag vet en gånng när mamma skulle baka och hon hade kavlat ut degen och telefonen ringer. Hon svara ju naturligtvis och blir ståeende en stund så tänkte jag att jag hjälper henne. Jag visste ju att hon hade på nått som liknade salt och kanel. Men jag han bara ha på saltet och ställa tillbaka det i skåpet så kom hon tillbaka och fortsatte själv ha på resten. Jag var ju mycket stolt och tänkte inte mer på det. För hur ska man veta när man är lite att det är socker och kanel man har när man gör bullar. Vi åt aldrig några bullar själv av det baket utan det var min käre bror som råkade ut för den olyckan. Jag hade velat sätt när han satt påp jobbet med mammas bullar och tuggade i en till kaffet.
Jag växte och vart lite större, jag och en kompis brukade gå hem och baka varje dag efter skolan. Det var mjöl så det var en fröjd åt det överallt i köket och vi mumsade i oss allt vi bakat. Sen gick vi ut och lekte. Mamma fick aldrig smaka men gissa vem som fick städa köket! japp min mamma. Hon suckade varje gång hon kom hem och såg röran!
'
Nu fick ni höra om hur det var när jag var liten och busig så här på morgonen! Men det var nog inte jag som var värst. Mina syskon dom kunde oxå. När jag var liten och dom ville bli av med mig så jagde dom mig med damsugaren så jag fick krypa in under sängen! Men det får dom igen någon dag;)
Hoppas ni får en bra dag och vi höres väll ikväll om jag orkar idag istället;)
Vägen till att jag skulle bli klock var en självklarhet när jag var liten. Jag satt alltid på bänken bredvid spisen och tittade på när mamma lagade mat. Jag fick väll hjälpa till så gott jag kunde med detta. Jag var alltid med mamma i köket. Jag vet en gånng när mamma skulle baka och hon hade kavlat ut degen och telefonen ringer. Hon svara ju naturligtvis och blir ståeende en stund så tänkte jag att jag hjälper henne. Jag visste ju att hon hade på nått som liknade salt och kanel. Men jag han bara ha på saltet och ställa tillbaka det i skåpet så kom hon tillbaka och fortsatte själv ha på resten. Jag var ju mycket stolt och tänkte inte mer på det. För hur ska man veta när man är lite att det är socker och kanel man har när man gör bullar. Vi åt aldrig några bullar själv av det baket utan det var min käre bror som råkade ut för den olyckan. Jag hade velat sätt när han satt påp jobbet med mammas bullar och tuggade i en till kaffet.
Jag växte och vart lite större, jag och en kompis brukade gå hem och baka varje dag efter skolan. Det var mjöl så det var en fröjd åt det överallt i köket och vi mumsade i oss allt vi bakat. Sen gick vi ut och lekte. Mamma fick aldrig smaka men gissa vem som fick städa köket! japp min mamma. Hon suckade varje gång hon kom hem och såg röran!
'Nu fick ni höra om hur det var när jag var liten och busig så här på morgonen! Men det var nog inte jag som var värst. Mina syskon dom kunde oxå. När jag var liten och dom ville bli av med mig så jagde dom mig med damsugaren så jag fick krypa in under sängen! Men det får dom igen någon dag;)
Hoppas ni får en bra dag och vi höres väll ikväll om jag orkar idag istället;)
Onsdag kväll
Jah då var det ondsdag kväll och trött.. Tänkte bara kika in en sväng på bloggen för att säga god natt och tänkte återkomma i morgon för att berätta någon rolig händelse ur livet!!! Ska fundera ut något bra. Kanske ska berätta lite om mig och min bror om hur roligt vi har när vi gör saker. lite som piff och puff;) trots att det skiljer massor av år;)
God natt på er alla och hoppas ni inte blev allt för besvikna för att det inte vart nått i kväll
God natt på er alla och hoppas ni inte blev allt för besvikna för att det inte vart nått i kväll
God morgon alla glada
Idag är det rulle hela dagen först iväg med ungar till dagis och sen jobbet för att efter jobbet skynda att duscha hos mamma och byta kläder så jag kan åka in till Leksand och medverka på styrelsemötet. De kan nog bli en rolig dag det här;)
Just nu sitter jag och botar huvudet från värk och hoppas att det ska släppa. Det är ju bara fantomsmärtor för man kan ju inte ha ont i en protes.
Jag Hoppas på att dit blir nått spännande att skriva om ikväll. Är det någon som vet om jag har berätta om min tupp som jag stoppade under pappas säng när jag var liten? Eller när bror min åt hundmat? Ja vi får väll se om vi kan ta nått som livar upp. Det är sånna stunder man ska ha här i livet för det finns så mycket tråkigheter iallafall..
Ha det bra så hörs vi kväll..
Just nu sitter jag och botar huvudet från värk och hoppas att det ska släppa. Det är ju bara fantomsmärtor för man kan ju inte ha ont i en protes.
Jag Hoppas på att dit blir nått spännande att skriva om ikväll. Är det någon som vet om jag har berätta om min tupp som jag stoppade under pappas säng när jag var liten? Eller när bror min åt hundmat? Ja vi får väll se om vi kan ta nått som livar upp. Det är sånna stunder man ska ha här i livet för det finns så mycket tråkigheter iallafall..
Ha det bra så hörs vi kväll..
måndagen med pappa!
Dagen började med en fika tillsammans med pappa och en stunds snack. Pappa verkade väldigt klar just då och mycket av det han sa stämmde utmärkt. Vi började att prata om hur det var när han var lite pojk och han berättade om hur han brukade reta en tant i byn. Helt plötsligt berättar han allt utan att det halkar iväg och andra skaer kommer in och jag spettsar öronen. Han säger att han såg tanten stående utan för gården med en kar och alla pojkarna i byn sprinnger dit. När dom kommer fram säger pappa vad har du för friare så här års? De där vet du ingenting om du. du är bara en liten pöjk. Spring hem nu din palle parvill.
Jag vart så förvånad att allt föll ihop i meningar och allt vart så rätt i snacket. Jag sprang ut i köket och hämtade penna och skrev ner detta men det var inte slut där! Utan han fortsatte och berättade att han alltid brukade reta henne. Han hade frågat henne en gång när hon stod ute. -Står du här du och tittar på fåglarna? Då lär du inte se någon för du skrämmer ju bort dom dom du ser ut! Och hon hade svarat -Ähh din odåga gå hem nu lortgris. Jag har inte skrattat så mycket på länge och pappa han skrattade lika mycket.
Efter allt detta så bar det i väg med bilen till sommarstugan i Israelssjön för att se oss om och pappa pratade oavbrutet hela vägen. Jag själ satt i bilen och kände mig riktigt lycklyg över den tid vi haft tillsammans när jag var liten. När vi var framme tog vi en promenad nästan upp till stugan så vi såg att allt var som det skulle där. Sen bestämde vi att vi skulle åka en sväng upp till buffils och titta på utsikten innan vi åkte hem. så det gjorde vi. När vi väl var hemma satt vi oss och tog os ett glas saft och pratade en stund sedan satte jag i gånga att laga mat tills mamma skulle komma hem. Eftermiddagen avslutades med mat tillsammans vid köksbordet och jag är så glad att jag fick uppleva denna dag....
Utsikten över Israelssjön från våran sommarstuga...
Min älskade pappa när vi väl kommit upp till sommarstugan
Jag vart så förvånad att allt föll ihop i meningar och allt vart så rätt i snacket. Jag sprang ut i köket och hämtade penna och skrev ner detta men det var inte slut där! Utan han fortsatte och berättade att han alltid brukade reta henne. Han hade frågat henne en gång när hon stod ute. -Står du här du och tittar på fåglarna? Då lär du inte se någon för du skrämmer ju bort dom dom du ser ut! Och hon hade svarat -Ähh din odåga gå hem nu lortgris. Jag har inte skrattat så mycket på länge och pappa han skrattade lika mycket.
Efter allt detta så bar det i väg med bilen till sommarstugan i Israelssjön för att se oss om och pappa pratade oavbrutet hela vägen. Jag själ satt i bilen och kände mig riktigt lycklyg över den tid vi haft tillsammans när jag var liten. När vi var framme tog vi en promenad nästan upp till stugan så vi såg att allt var som det skulle där. Sen bestämde vi att vi skulle åka en sväng upp till buffils och titta på utsikten innan vi åkte hem. så det gjorde vi. När vi väl var hemma satt vi oss och tog os ett glas saft och pratade en stund sedan satte jag i gånga att laga mat tills mamma skulle komma hem. Eftermiddagen avslutades med mat tillsammans vid köksbordet och jag är så glad att jag fick uppleva denna dag....
Utsikten över Israelssjön från våran sommarstuga...
Min älskade pappa när vi väl kommit upp till sommarstugan
Godmorgon
Jag hinner inte skriva så länge nu här på morgonen ska försöka skriva om allt i kväll. Dagen med pappa var den bäste på länge och det finns mycket att berätta om den så jag försöker ta det i kväll. Jag skrev ju i går att jag var trött och ont huvudet och inget jobb men man ska inte klaga eller nått liknande. Och vet ni allt löste sig i går jag vart piggare;) och huvudet vart bra och dom ville ha in mej och jobba så ni sitter jag här i startgroparna och ska snart till jobbet... Jipppii!! Det har man längtat efter ett tag.
Ha det bra med er idag så höres vi ikväll
Ha det bra med er idag så höres vi ikväll
