Ber om ursäkt för det lilla bloggande som blivit men nu är det fullt upp med allt.. Just nu letar jag sponsring till föreningen och jobbar lite med frågor kring vården i Leksands kommun.. Pratat med lite politiker och fortsätter att forka runt detta ämne..

 

Var in till pappa och hälsade på för ett par veckor sen och det var med en stor klump imagen jag var där.. Just nu är jag inne i en fas där jag tycker det är fruktansvärt tungt att träffa pappa. Jag försöker sålla dagarna så jag går dit när jag känner att jag orkar. Jag ser bara en kropp som är min pappa men ingen person inuti som på nått sätt liknar min pappa. Jag trycker att han bara blir tröttare och tröttare och känner att han försvinner mer och mer. Det är inte ofta jag ser min pappa längre. Förut kunde han dyka upp i någon sekund för att sedan försvinna men nu ser jag inte honom alls....

 

saknaden komer och går.. Jag kommer på mig själv att jag svänger med uttryck som min far andvände. Som här om dagen så sa jag åt min älskade sambo. -väck mig när jag blir hungrig alldeles innan jag somnade. Jag reagerad på mig själv och kände en rysning fara igenom kroppen och tänkte på min pappa. 

 

Kram på er