Ett besök

Just i skrivande stund sitter jag hos min älskade far och funderar. Tankarna är många och den största och främsta är.. Känner han igen mig idag? Jag tror det! Han ler och blir nästan lite tårögd.. Jag får en varm känsla i kroppen och jag blir lycklig och rörd på samma gång.. Jag försöker att le och jag försöker att hålla tillbaka tårarna.. Älskade pappa du har förgyllt min dag.. Om du ändå vore frisk så vi kunde fiska igen tillsammans nu får man försöka att glädjas när man minns tillbaka på alla fina stunder du givigt mig!

Tack!

Jag vill tacka alla som hjälpt till och dela filmen.. Tillsammans kan vi tvätta bort skammen kring demenssjukdomar. Jag vill även passa på och tacka för alla fina kommentarer ryggdunkningar och mail som skickats. Jag fick en fin kommentar av en tjej så tårarna trillade och det värmer så fruktansvärt mycket. Tack tusen tack!

En liten film

 
Eftersom jag inte bloggat något på det senaste halvåret så kommer en liten film som jag jobbat med en tid.
 

vad ska man göra?

Hej på er!
Det var länge sedan jag var här inne nu..
Det beror nog på att tiden har inte funnits.
Nu tänkte jag iallafall skriva några rader när jag ändå tittade in. Det rullar på och för min älskade pappa går det bar åt ett håll och det är frustrerande att bara se på och behöva vara så hjälplös. Som min pappa alltid sa när jag var liten! Vi löser detta! Det har jag många gånger önskat att jag skulle kunna säga till honom även om jag inte tror att han vet vem jag är. Tänk om jag bara kunde lösa detta.
Jag skulle så gärna vilja kunna hjälpa honom men det finns bara ett sätt och det är bara att finnas där vid hans sida. Annars rullar livet vidara för mig och min älskade familj. Många projekt ligger och gnager i bakhuvudet som jag skulle vilja genomföra och endel kommer jag och fixa och en del förblir nog bara drömmar tyvär. Men vi ska se om inte ett av projekten är på gång till hösten iallafall ;)
 
Hoppas vi hörs snart igen.. Hej svejs!

Lucia

Hej på er..
Det gick bra i Sthlm och det rullar på.. Det har varit en del med förkylning och vattkoppor här hemma så tiden bara springer iväg! För att inte tala om att det bara en vecka kvar till jul och man skall hinna med allt.
Å nu sitter jag här och ska väll snart sätta fart upp till jobbet för att skynda å jobba lite innan jag själv ska till läkaren för att diskuter mig lite. Man skall hinna med mkt nu..
Jaja  ville bara skynda mig å titta in och önska en härlig Lucia

fördjupning i föreläsningens tecken

Sitter och tittar i föreläsningspappren.. Gått igenom detta tre gånger nu och är laddad för föreläsning i Sthlm i morgon :)

Tillbaka efter några veckors torka.

Ja som sagt tillbaka på bloggen efter en tidsuppehåll. Vad har hänt och vad händer framöver?
Ja  tycker själv att det går bara utför med pappa och det är långt mellan ljusglimtarna nu. Förut
så tyckte jag att man kunde skymmta en pappa inuti kroppen när det kom några sammanhängande ord
men idag ser jag det sällan eller snarare nästa aldrig. Jag var och hälsade på pappa för en vecka sedan och det
känns motsträvigt varje gång men jag försöker.
 
Nästa vecka bär det av ner till den kungliga huvudstaden igen för en föreläsning. Så det blir att läsa på
igen och friska upp minnet så allt sitter. Även om allt är mina upplevelser så är ju inte berättandet det svåra,
Utan att förmedla känslorna och upplevelser på rätt sätt.
 
Till sisit något som gjorde mig glad. Igår fick jag medelat att min bok "livet i en bubbla" Är beställd till
Lundells bokhandel i Leksand och kommer att finnas till försäljning där inom dom närmsta veckorna.
Och vilken bokhandel som helst kan ta hem den från bokrondellen även bibliotek kan ta hem den
 
hörs snart igen..
 
 
 
 
 
 
 

en natt som satt sig..

Här om natten drömmde jag en riktig mardröm som satt sig i bakhuvudet. för att göra det kort så var det någon som frågade hur många barn jag hade. Jag tittade förvånat och konstaterade att jag inte mindes. Svaret ver: -4 eller 5, jag vet inte riktigt! Var på jag får en ny fråga.. Vad heter dom då? Men jag kunde inte komma på det... Jag hade drabbats av Alzheimers i drömmen! Jag vaknade kallsvettig och visste inte alls om det var en dröm eller inte. Det var det läskigaste jag upplevt på länge. Detta har ju gjort att jag funderar ganska mycket på hur skulle jag reagera om detta skulle ske på riktigt.. Jag vet man ska ju inte gå och tänka så men hur skulle jag reagera?
Usch! Jag har ju upplevt det ur en anhörigs vinkel och skulle inte vilja utsätta mina anhöriga för samma sak...
 
Boken
 
Den finns ju som sagt var ute på solentros hemsida för beställning men även biblioteken kan ta hem den och även bokhandeln kan ta hem den om det är någon som vill få tag i den. ni kan även skriva en kommentar med er mail eller kontakt uppgifter här på bloggen om ni vill.. Jag kommer inte att godkänna dom så dom ligger uppe synliga för andra.. eller så har ni min mailadress: pliggen6@hotmail.com
 
 
nej dax för en kaffe skvätt! Sköt om er!
 
 
 

Länge sedan sist!

Nu äntligen har föreläsningen blivit till bok och finns att få tag i via denna länk http://www.solentro.se/publish/315/
Otroligt kul att fö göra något mer utav föreläsningen :)
 
Jag vet att det är långt mellan gångerna jag är in men hoppas på förståelse när man har en liten 10 veckors bebis hemma...

oj oj

Oj hur ska man hinna med allt och vara pappa samtidigt? Jag hinner knapt med bloggen längre men ska försöka ta mig lite mer tid nu på något vis.
I helgen som kommer så har jag lite pyssel framför mig, jag måste fixa klart med boken och gå igenom föreläsningen till Malung. Men jag säger som pappa sa när han var frisk "det löser sig :)". Man har ju en del bollar i luften just nu och man försöker hinna med så gott man kan, men allt blir nog bra i slut ändan.
Jag tycker mig se en del försämringar med pappa och det känns tungt. Livet han har har inte alls blivit som han ville ha det. Tänk om han hade fått varit frisk och fått pysslat med jakt och fiske nu som pensionär men denna grymma sjukdom bara slog klorna i honom och nu bara vandrar han hela dagarna. Att se positiva saker i detta är så grymt svårt!
Tänk om han hade varit med ut å fiskat med mig istället och fått upplevt saker med sin son, fått träffat sina barnbarn som frisk och förståt att han blivit farfar igen men NEJ tror inte han förstår det!
Jag skulle behövt varit dit och hälsat på snart men just nu är jag inne i en tid där jag inte orkar gå ner mig i tankar och funderingar!
 
Nu måste jag skjutsa dottern till skolan! ska försöka titta in lite oftare
hörs snart igen

Siktar mot Malung

Då har vi börjat blickat mot föreläsning i Malung och om allt slår väl ut så kommer "boksläppet" då också! Vi siktar på det och hoppas att det blir så men inget bestämt. I sånna fall kommer boken att finnas att beställa i bokhandeln! Ett spännande projekt som jag hoppas blir bra i slutänden.
Vi håller på att titta över föreläsningarna i höst och hoppas att hösten blir bra!
 
Saknaaden efter pappa har krypit in mer och mer i mitt huvud och jag önslkar att han hade fått varit med oss nu när vi fått tillökning i familjen. Att han hade fått varit med och myst med våran lila Edwin! Men jag försöker att vara glad för att pappa är glad och leva på minnen från när pappa var frisk!
 
Pappa du är saknad och älskad!

Hösten..

Det har varit lite upp och nere det senaste.. man sover inte så mycket på nätterna och jag måste säga att jag glömt bort hur det var att ha smått igen. Det är helt underbart ibland och ofantligt tufft ibland men det positiva uppväger det negativa. Jag har börjat titta lite smått på vad som komma skall i höst och har vell några intressanta projekt på gång. Jag ska väll börja med att få boken publicerad och den kommer att tillhöra kategorin lättläst och kommer främst att rikta sig till ungdommar och unga anhöriga. Jag jobbar så sakterliga på det :)
Det kostar ju lite att få allt att komma i gång men det kommer. Det kommer att jobbas på med boken och jag kommer att försöka att lansera den på ett bra sätt till skolor och dyl. Ska se om jag kan hitta lite hjälp med detta! Jag har några tåtar att dra i :)
Jag hopppas att det kommer att hjälpa några..
 
 

 

Tillbaka

Då var man tillbaka på bloggen igen efter att landat lite efter en förlossning och man fått sin älskade kille som tittat ut. Jag var och tittade in till pappa i förgår. En tuff och jobbig dag för mig att titta in till honom men jag gjorde det för min älskade mammas skull. Det tar i mot och gjorde så ont att se honom ligga där som ett paket i sängen, trött och matt. Jag lider så fruktansvärt inombords när pappa inte kan tala om om det gör unt eller var det gör ont. Men igår var han på benen igen och det kändes skönt att få höra.
 
Jag ska ta med våran lille gosse och hälsa på pappa å visa att han fått ett barnbarn till även om det kanske inte går fram.. Gör ett försök iallafall.
 
 
Mina små änglar som äntligen fått sin lille-bror
 

Laggar mat och funderar

Laggar middag och funderar lite på pappa. Det är dax att göra en tur till honom snart men det tar i mot just nu. Känns lite kluvet. En del av mig vill och en del säger att jag inte orkar.. Ja ja det blir iallafall inte idag.
 
Om två veckor ganska precis så är det dax för ett besök på förlossningen och då hoppas jag att det är dax för lill killen att titta ut. Man har ju en der känslor i kroppen nu, mycket att tänka på vill jag lova :)
 
tittar in snart igen :)

spännande

 
Nu är det inte långt kvar! Allt är klart inför att lille bror skall komma. Jag har till och med hunnit snickra en vagga till lill killen. Ska bli så otroligt roligt att få en lite kille i familjen. Det är ju bara några veckor kvar. Det är tur att man har så bra arbetskamrater som kan hjälpa en att snickra.
 
En stolt blivande pappa!
 

äntligen

 
Jag har alltid velat gjort något förutom att föreläsa. Skriva en bok eller göra en film för att visa att man är inte ensam även om det känns så många gånger när man drabbas av en demenssjukdom i familjen. Därför har jag äntligen fått i hop boken "Livet i en bubbla" en liten bok som är skriven ut ifrån min och min brors föreläsning. Dom första bökerna trillade ner i lådan i fredags och det känns så bra. Nu ska jag bara titta på hur jag ska gå vidre med detta om dom ska få följa med när jag föreläser eller hur jag skall göra :)
 
Ha det bra så hörs vi snart igen..
 

En ledig dag!

En Ledig dag denna vecka! Fantastiskt skönt men i morgon är det jobb som gäller igen. Det är full rulle med allt och jag väntar på att tillökningen i familjen ska titta ut :)
I dag bär det av till Borlänge för att träffa min kusin. Ska bli trevligt att få träffa henne igen. Jag har haft en ganska jobbig tid och inte besökt pappa så mycket som jag kanske borde men det har varit mycket hemma och jag har varit lite vilsen. Det löser sig alltid och jag har blivit ganska stark efter jag accepterat pappas sjukdom.
 
Har suttit och tittat igenom föreläsningarna till hösten och har mycket att planera under sommaren. Titta över lite power point presentationer. Det är mycket som skall gås igenom. Jag har en jätte rolig föreläsning i dec som jag ser fram imot.
 
Har haft en del saker för mig och om en vecka skulle jag tro så kommer en liten hemlighet att släppas på bloggen om allt går som det ska.. Vi höres snart igen!

Striden jag pratat om ;)

http://www.dt.se/nyheter/leksand/1.5744931-risker-for-dementa-nar-matsal-blir-proppfull-av-barn
 
 

Tar strid för dom demenssjukas rättigheter

I morgon laddar jag för lite strid. Att demenssjuka inte orkar strida och att deras anhöriga inte orkar förstår jag...
Men JAG orkar!

oj oj oj

Ber om ursäkt för det lilla bloggande som blivit men nu är det fullt upp med allt.. Just nu letar jag sponsring till föreningen och jobbar lite med frågor kring vården i Leksands kommun.. Pratat med lite politiker och fortsätter att forka runt detta ämne..
 
Var in till pappa och hälsade på för ett par veckor sen och det var med en stor klump imagen jag var där.. Just nu är jag inne i en fas där jag tycker det är fruktansvärt tungt att träffa pappa. Jag försöker sålla dagarna så jag går dit när jag känner att jag orkar. Jag ser bara en kropp som är min pappa men ingen person inuti som på nått sätt liknar min pappa. Jag trycker att han bara blir tröttare och tröttare och känner att han försvinner mer och mer. Det är inte ofta jag ser min pappa längre. Förut kunde han dyka upp i någon sekund för att sedan försvinna men nu ser jag inte honom alls....
 
saknaden komer och går.. Jag kommer på mig själv att jag svänger med uttryck som min far andvände. Som här om dagen så sa jag åt min älskade sambo. -väck mig när jag blir hungrig alldeles innan jag somnade. Jag reagerad på mig själv och kände en rysning fara igenom kroppen och tänkte på min pappa. 
 
Kram på er
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0