Det är så skönt att ha fått prata inför alla på Hemtjänstenshus och nu känns det som att detta vill jag göra igen. Jag skull bara vilja jobba med detta och anhöriga i framtiden, även om det är jobbigt stundtals så känns det som jag hjälper mig själv och så gör jag det mycket för pappas skull. ´Nu är pappa inne på växelvård och tankarna florera just nu mycket kring detta. Som jag skrev förut så visste han ju inte ens att jag var hans son och han hade inga barn sa han innan han åkte in. Jag hoppas att han minns mig när han kommer hem om två veckor. Annars kommer jag gå en ännu jobbigare tid till mötes mycket snart. Jag försöker hela tiden förbereda mig på att det kan gå fort men det är svårt. Mitt huvud säger förbered dig på det värsta men mitt hjärta säger nått helt annat. Tack alla ni som ville lyssna på oss på hemtjänstenshus. Ni gör ett underbart jobb med alla dessa sjuka. Tusen tack för att ni finns....